Islam förnekar samvetsfriheten

En repris av en Facebooktext jag skrev 2023, men värd att repriseras eftersom debatten om islam nu blivit en del också av västerländsk vardag.

Vad är grunden till att islam krockar med det västerländska? Är det synen på täckta eller otäckta kvinnor? Synen på griskött? Synen på hädelse? Rätten att teckna Muhammed eller bränna en koran lite för kul?

Dessa saker är exempel på attribut som skiljer islam från väst. Men kärnan i vad som skiljer västerländsk civilisation från islam är en annan.

Det är samma kärna som skilt västerländsk civilisation från alla andra civilisationer: individen och samvetsfriheten.

Genom hela världshistorien har människan betraktats som en kugge i ett eller annat system. Människans plats var den av naturen eller sociala ordningens givna roll.

Det gällde inom de antika civilisationerna, det gällde inom de asiatiska civilisationerna, det gällde i naturreligionerna, och det gällde även inom judendomen.

Däremot gällde det inte inom kristendomen. Genom kristendomen introducerades någon nytt i världshistorien, ett individuellt egenvärde avhängigt såväl naturliga ordningar, som sociala sammanhang. Idén om att det fanns en universell gudsröst i människans inre - kanaliserat i samvetet - som sökte kontakt med Gud, den Gud som Israels folk fått uppenbarade för sig genom historien, men en Gud som kunde nås via tron på denna inre röst, inte genom lagen.

Detta blev grunden för en helt ny civilisation. Den kristna. Det har sedan dess revolutionerat hela världen. I väst har vi aldrig tänkt annorlunda än så här under tvåtusen år.

Stundom har kristna härskare brukat totalitära metoder, men under sken av att inte göra det. Vid andra skeden (framförallt sekulära) har samvetet fått ge vika för ideologier (nazism och kommunism framförallt) - men det som gjort väst unikt, och som även format grunden för sekulära revolutioner som den franska, är idén om samvetsfrihet. Naturrätten, för att uttrycka det katolskt och sekulärt.

Västerländsk lagstiftning tar på ett eller annat sätt naturrätten i akt (det som nu hotar det är ytterlighets-sekularismen).

Men andra civilisationer har inte gjort det. Dagens värld är dock så starkt präglad av det västerländska att nästan alla andra civilisationer i vår tid har böjt sig inför denna västerländska idé.

Även inom mycket kollektiva civilisationer som de i Asien har anpassningar skett. Fortfarande finns länder som står emot, Nordkorea, Kina, framförallt. Men de flesta kulturer och länder har anpassat sig och gett individer frihet. Den enda kvarvarande storskaliga historiska kraft som står emot detta som hel civilisation är den islamiska.

Islam tror inte primärt på samvetsfrihet, utan på sharia. Befallningen att underkasta sig de eviga gudslagarna, föreskrivna i den eviga urkoranen - uppvisade för mänskligheten i den jordiska koran som Muhammed fick uppenbarad. Detta är kärnan i den konflikt vi nu ser även inom den västerländska sfären.

På en sida har vi ett västerländskt folk formade av denna kristna idé om individualism och samvetsfrihet. På den andra sidan har vi ett folk (dock inte alla individer som är muslimer) med en mentalitet formad av islamisk syn på ordning - historisk kollektivism där människovärdet knyts till sociala sammanhang och "naturliga ordningar" (sharia).

De som går emot dessa ordningar (oavsett om de tror eller ej) har i grunden inget värde. Vilket blir mest konkret när islams makt är stark (mindre konkret när islams makt är svag). Exakt vad dessa ordningar består av, debatteras inom islam. Alla är inte som talibanerna eller ISIS. Däremot finns samma idéfundament inom hela den islamiska civilisationen: avsaknaden av det individuella och samvetsfrihet.

Det är den konflikten vi upplever i Väst. Att bränna en koran är fel, för att det är synd, inte för att det är stötande. Att straffa en konvertit med hårda straff är rätt, för att det är synd att konvertera, oavsett mot vilken tro samvetet pekar. Denna kollektivism är inte exklusiv för islam, den finns även inom andra nutida religioner, den finns inom kulturer. Men i den mån sådant dykt upp i väst, så har de dykt upp i sekter (ibland stora sekter, som de västerländska sekulära totalitära ideologierna, men oftast små sådana).

Först med islam har den dykt upp storskaligt i hela västvärlden. Detta är den stora skiljelinjen, som går att härleda till teologi, till historia och till skillnaden mellan Muhammed och Jesus. Detta har en idag avkristnad sekulär västvärld helt blundat inför. Sannolikt har politiker trott att islam går att "tämja" på samma sätt som sekularister tror att de tämjt kristendomen (eftersom sådana inte tror att de själva är födda ur kristendomen). De har misstagit sig rejält.

Just därför måste vi vakna upp nu. Vi måste förstå vad Väst är och stå upp för det mot alla dess fiender.

Ronie Berggren